Svenska 1 2 3

svenska på nätet

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

3. Realism och naturalism

Skicka sidan Skriv ut

stämningsmusik:

Övergången från romantik till realism berodde delvis på att en ny generation av författare och konstnärer ville profilera sig mot den etablerade romantiken. Men realismen svarade också mot förändringar i samhället.

Realismen uppkom som en direkt följd av industrialiseringen och den misär för arbetarklassen som följde. Intellektuella från medelklassen engagerade sig i arbetarnas utsatta situation.

En annan faktor som påverkade realismen var fotografikonsten, med dess exakta avbildningar av verkligheten. I många realistiska berättelser finns oerhört detaljerade beskrivningar, ofta just för att författarna försökte efterlikna fotografiernas exakthet.

Mer om fotografikonsten

Typiska realistiska författare är t ex den engelska författaren Charles Dickens och den franska författaren Honoré de Balzac. I Sverige är August Strindberg den mest kända realisten.

Är realismen realistisk?

Anledningen till att den här litterära strömningen kallas för "realism" är för att den utgav sig för att handla om verkligheten och verkliga problem, inte fantasivärldar. Men bara för att den litterära strömningen kallas för "realism" behöver den inte vara realistisk. Det beror på vad man själv anser är realistiskt. Ofta speglas 1800-talets attityder i de klassiska realistiska texterna. Det går ofta att se spår av t ex rasism. En annan typiskt realistisk teknik är att låta person och miljö överensstämma, dvs att exempelvis vackra människor bor i en vacker miljö.

"Stenhuggarna" av Courbet: typiskt realistiskt måleri, med vanliga människor som motiv

Naturalismen

Naturalismen var en vidareutveckling av realismen, och kan enklast beskrivas som en extrem variant av realism. Några kända representanter är fransosen Emile Zola och ryssen Fjodor Dostojevskij. Strindberg var också delvis naturalist, framför allt i sina dramer.

Naturalisterna var mycket influerade av naturvetenskapen, och ansåg sig gärna vara ettt slags forskare. Deras litterära texter var ett slags socialpsykologiska experiment, där de testade olika föreställningar om hur människor fungerar. Zolas roman Thérèse Raquin skrevs t ex som ett försök att svara på frågan om människan främst påverkas av sitt biologiska arv eller av miljön hon växer upp i.

Naturligtvis räknas inte naturalistisk skönlitteratur som "vetenskaplig" i den bemärkelse som Zola tänkte sig, men ambitionen är betecknande för naturalismen som litterär strömning. Det kan också tilläggas att åtminstone en naturalist beskrev det mänskliga psyket så realistiskt att det faktiskt fick en viss roll för vetenskapen. När psykologin började växa fram som vetenskap omkring år 1900 använde de första psykologerna några av Dostojevskijs romaner som ett slags fallstudier av olika psykologiska problem.

 

 

Senast uppdaterad 2010-03-20 09:26